Vad är fonder?
En guide till hur fonder fungerar, vilka typer som finns och vad du bör tänka på som nybörjare.
En fond samlar ihop pengar från många sparare och investerar dem i en korg av tillgångar, till exempel aktier, obligationer eller en blandning av båda. Det är ett enkelt sätt att få spridning i ditt sparande utan att behöva välja varje enskild investering själv.
Hur fungerar en fond?
När du köper andelar i en fond äger du en liten del av allt som fonden investerat i. En fond som äger 100 olika aktier ger dig alltså exponering mot alla 100 bolagen.
Fonden sköts av ett fondbolag som bestämmer vilka tillgångar fonden ska innehålla. Du köper och säljer fondandelar via din bank eller nätmäklare.
Typer av fonder
Efter tillgångsslag
| Fondtyp | Investerar i | Risknivå |
|---|---|---|
| Aktiefonder | Aktier i börsnoterade bolag | Medel till hög |
| Långa räntefonder | Obligationer med löptid över 1 år | Medel |
| Korta räntefonder | Räntebärande värdepapper med högst 1 års duration | Låg |
| Blandfonder | Både aktier och räntepapper | Medel |
Efter förvaltningsstil
Indexfonder (passiva fonder) följer ett bestämt marknadsindex (t.ex. MSCI World eller OMXS30). Målet är inte att slå marknaden utan att spegla dess avkastning till lägsta möjliga kostnad. Indexfonder har ofta mycket låga avgifter (0,1–0,4 %).
Aktivt förvaltade fonder styrs av ett förvaltarteam som analyserar bolag och försöker slå sitt jämförelseindex. Avgifterna är betydligt högre (1,0–2,0 %), och historiska studier visar att majoriteten av aktiva förvaltare inte lyckas slå sitt index efter avgifter på längre sikt.
Efter geografi
- Globalfonder, investerar i hundratals eller tusentals bolag världen över (bra grundbult)
- Sverigefonder, investerar i bolag noterade på Stockholmsbörsen
- Tillväxtmarknadsfonder, fokuserar på länder i snabb utveckling (t.ex. Asien, Latinamerika)
- Regionfonder, fokuserar på en specifik region (t.ex. Europa eller USA)
Vad kostar en fond?
Den viktigaste kostnaden är den totala årliga avgiften (ofta redovisad som normkostnad eller årlig avgift inklusive transaktionskostnader). Avgiften dras automatiskt från fondens NAV-kurs varje dag.
| Fondtyp | Typisk årlig avgift |
|---|---|
| Passiv indexfond | 0,1–0,4 % |
| Aktivt förvaltad aktiefond | 1,0–2,0 % |
| Kort räntefond | 0,1–0,3 % |
| Lång obligationsfond | 0,2–0,6 % |
Avgiften kan verka liten, men den gör mycket stor skillnad över tid. En avgiftsskillnad på 1 procentenhet per år kan minska ditt slutliga sparkapital med hundratusentals kronor över ett 20–30-årigt sparande.
Fördelar med fonder
- Automatisk riskspridning, du slipper analysera enskilda aktier
- Inga courtageavgifter, du kan månadsspara valfritt belopp utan minicourtage
- Hög transparens och lagstadgad separationsrätt, fondförmögenheten ägs gemensamt av andelsägarna och förvaras hos ett oberoende förvaringsinstitut enligt lagen (2004:46) om värdepappersfonder. Om fondbolaget eller förvaringsinstitutet går i konkurs ingår fondens tillgångar inte i deras konkursbon
Nackdelar med fonder
- Löpande avgift, tas ut oavsett om fonden stiger eller sjunker
- Ingen realtidshandel, ordern genomförs till dagens beräknade NAV-kurs
- Mindre kontroll, du kan inte välja bort enskilda innehav i indexet
Hur börjar jag spara i fonder?
Öppna ett ISK
Ett investeringssparkonto är det enklaste sättet att komma igång.
Välj en fond
En bred global indexfond med låg avgift (under 0,3 %) är ett vanligt och beprövat val som startpunkt.
Sätt upp månadssparande
Bestäm ett belopp du kan spara varje månad och sätt upp en automatisk överföring på lönedagen.